Vi fick nya grannar för x antal månader sen. Dom har två barn, som nu har hittat ut till lekparken. Bosse sitter på baksidan och tar sig ett bloss efter maten. Helt plötsligt hör jag honom säga " där får du inte gå, det är våran tomt". Nyfiken som jag är gick jag ut för att se vad det handla om. Fick höra ett barn säga " vi får inte gå där" och så börjar grabben att springa mot lekplatsen. Samtidigt som han springer hör jag hans mamma säga " att det gör inget, han är ju bara fyra år och förstår inte sånt". Jag tänkte gå fram och svara mamman men Bosse tyckte att vi skulle se mellan fingrarna den här gången. Hur svårt kan det vara att tala om för en fyra-åring att man inte ska plöja igenom en häck och att det med säkerhet är en tomt på andra sidan av häcken. Blir så trött på dagens föräldrar som tycks tro att barnen kan göra vad dom vill. Nu menar jag inte att alla föräldrar är så men det finns alldeles för många av den kategorin. Liam fatta redan som två-åring att man inte skulle gå rak igenom en häck och att det inte var tillåtet att gå på andras tomter, med Felicia har det heller aldrig varit några problem med. Likaså grannens barn i längan ovanför oss. Det finns fler exempel.
Bara att hoppas att det bara var en tillfällighet att mamman sa så och att hon förklarar för sina barn att det är skillnad på en privat tomt och allmän plats. Det är ju inte svårt för en unge att förstå om man bara förklara. Ett staket eller en häck har man för att avgränsa en privat tomt från en allmän plats eller väg.
I morgon ska jag jobba igen. Ska bli skönt. På kvällen får vi ta oss en sväng förbi Sandra, det är hennes födelsedag. Kaffe och tårta är ju aldrig fel. Lilltjejen bli 27. Tänk vad åren går. Det är inte klokt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar