Godmorgon!!

Vaknade av gubbens väckarklocka ( heter det så? ) strax före klockan fem. Pigg som en mört klev jag upp. Väl nere i köket slängde jag en blick ut genom fönstret ingen trevlig syn vill jag säga. Där ute var det en tung, grå himmel, endast +3 grader. Tur att jag är ledig idag, då slipper jag gå ut om jag inte vill. Idag tror jag att jag ska ha en riktigt go mysdag, bara göra vad jag vill. I alla fall till klockan tre. För då måste jag börja förbereda middagen, efter att vi har ätit så ska vi till Tullinge och hälsa på Fredrik med familj ( gubbens son).

Det blev inget fika hos svärmor igår. Hon hade givetvis glömt bort det och lovat sin "pojkvän" att följa med honom på en tur i bilen. Bosse sa till mig att egentligen ska man be henne att börja skriva lappar som påminner henne om vad hon har bestämt. Han blev lite putt men sa inget till henne utan när hon erbjöd sig att boka av träffen med "pojkvännen" sa han att hon givetvis skulle åka iväg med honom. Vi kan ju alltid träffas någon annan gång.

I morse när jag gick ut för att hämta in morgontidningen flög det ett par svanar över vårt hus. Varje år brukar jag se ett par svanar som flyger över här, undra om det kan vara samma par. Har för mig att svanar håller ihop livet ut och kan tänka mig att dom återkommer till samma plats varje år. Men samtidigt har jag för mig att svanar inte tillhör flyttfåglarna. Hur det än är med det så kan dom inte flyga omärkta förbi, för vilket ljud det är i deras vingslag.

Vi har en ilsken tjäderhona som springer omkring här tidigt på morgnarna. Hon skriker ilsket och ser ut som hon ska anfalla den första bästa hon ser. Buskarna ligger risigt till när hon är i farten, hon biter och sliter i grenarna så det ryker om buskarna. Säkert är hon lite galen eller så är hon ute efter en hane. Men vilken hane vill ha en sådan ilsken donna, hahaha.

Medans jag har suttit här och skrivit har solen lyckats titta fram. Kanske det blir en solig dag i alla fall, en dag gjord för en långpromenad. Men då håller jag mig nog till vägarna, inte ut i naturen för mig inte. Igår hade en kompis hund sprungit på en ilsken svart huggorm just i vår skog, hon hade tagit ett kort på detta vidriga djur. Jag är otroligt rädd för ormar och behöver bara höra talas om att någon sett en orm för att hålla mig undan för från just det området den blev sedd i. Lovar att om vi skulle få se en orm på vår tomt så skulle jag inte vistas där på ett bra tag. Rensning och annan skötsel av tomten hade jag överlåtit till gubben.

Nog om ormar och andra lustiga djur, nu ska jag äta frukost, sen får vi se vad som händer på min lediga måndag. Ha en härlig dag.

Vackert väder.

Veckorna försvinner fort och läggs bakom om oss. Veckan 17 går mot sitt slut och vecka 18 tar vid, endast 10 veckor kvar till semestern. Men innan dessa ska jag ha en minisemester med start den 8/5, tre dagar semester + tre dagar ledigt. Då blir det bland annat en kväll med Jerry Williams.

På tisdag slutar en kollega på jobbet efter 22 års trogen tjänst. Vi har samlat in pengar i veckan och ska ge henne ett presentkort till ett SPA i den stora staden och en stor blomuppsättning. Hon är gift med ägaren och nu när dottern har börjat ta över så tycker hon det är dags att lämna jobbet. Kan bli lite jobbigt med att ha bägge föräldrarna på samma arbetsplats för dottern tycker hon och kliver ut i ovissheten. En ovisshet om vad hon ska göra, vilket jobb hon kommer att få. Det är tufft gjort av henne och hoppas hon får tag på ett jobb som hon ska trivas med.

Mina glasögon blev klara i onsdag och jag har nu prövat att ha dom några timmar per dag. Jag trivs med bägge paren, det är kanon med dom progressiva solglasögonen. Gubben blev impad och var ner och beställde tid hos optikern för att få nya brillor han med. Min syn har blivit sämre och när jag prövade att läsa med mina gamla glasögon igår fick jag anstränga mig för att kunna tyda orden. Lite roligt att jag inte märkte något innan jag beställde nya brillor. Men det är ju så att man vänjer sig med det man har.

Igår var jag hos min kompis och likaså hårfrissa för att fixa till håret. Färga utväxten och toppade håret. Som vanligt gick jag därifrån som en nöjd kund. Har bestämt mig för att göra ett besök hos henne var 6 - 8 vecka, får väl se hur länge det håller. Efter hårklippningen blev det lite shopping. Inget intressant blev inhandlat.

Nu när vi har haft en otrolig lång, kall och snörik vinter (som jag aldrig trodde skulle ta slut) så är det härligt att vi kan börja grillsäsongen igen. Vi grillade förra helgen och likaså igår. Ser ut att bli grillen idag också. Solen har varit uppe sedan tidigt i morse och jag har njutit av morgon kaffe ute på altanen. Så här skulle det vara jämt, sol och värme kan jag inte få nog av. Lite synd att jag inte kan vara ute hela dagen utan måste sitta några timmar med deklarationerna och räkningar. Jag är jämt ute i sista minuten och tänker att nästa år ska deklarationerna göras så fort vi fått dom, men så blir det ju aldrig. Räkningarna brukar jag få in i god tid men tycker det är så tråkigt att sätta mig ner och knacka in alla dessa siffror. Den här månaden har jag lyckats med att samla ihop allt till en och samma tidpunkt.

Senare på eftermiddagen ska vi ta oss en tur upp till svärmor och fika. Om hon nu kommer ihåg att vi ska komma. Gubben ska ringa och påminna henne har han lovat. Lite jobbigt att hon inte kommer ihåg från ena dagen till den andra utan att vi måste uppdatera henne hela tiden. Närminnet verkar vara helt borta numera. Svägerskan får hålla reda på läkarbesök och andra viktiga saker, för svärmor klarar inte av det. Det har gått så långt att hon inte kommer ihåg vilken dag det är. Hennes stora fråga varje gång hon pratar med gubben är om han trivs med att vara pensionär och hur länge han har varit det. Gubben att svarar varje gång att han fortfarande jobbar och att hon måste blandat ihop honom med hans syster. Hur som helst så vet vi vad som kommer att bli sagt bär vi kommer hem till henne. Det brukar i stort sätt vara samma samtalsämnen varje gång.

Nu ska jag fylla på min kaffemugg och sätta mig ute på altanen en stund innan det blir dag med pappersjobb. Ha en skön söndag.

Tjoho!!

Snart är måndagen över och vi har snart helg igen, en helg som kommer vara tre hela dagar för mig. Konstigt det här med veckans värsta dag (måndagen) att när den är över så blir det fredag ganska fort. Själv tycker jag att det i stort sätt bara är måndagar och fredagar i våra veckor. Efter det vackra vädret vi hade igår, har kylan hittat tillbaka. I morse var det nollgradigt ute och morgonen börja med att jag frös. Efter jobbet träffade vi en granne på parkeringen som vi pratade med i ca. fem minuter under den korta tiden blev jag i stort sätt djupfryst. Har inte tinat upp ännu kan jag tala om, så nu ska jag ställa mig i en het dusch.

En härlig söndag.

Vaknade som vanligt klockan fem. Hade en lugn och skön morgon med endast mig som sällskap. Gubben och gojan tog sig en lång sovmorgon. Sandra och jag hade bestämt oss för att åka ner till morsan tidigt, men tidigt blev det väl inte, vi kom iväg vid halv tio-tiden. Först stannade vi till vid kyrkan och gick och tittade på pappas grav. Småtjejerna som vi hade med oss tycker det är roligt och besöka gammelmorfar. Kyrkan har dom börjat att fixa till, den ska bli riktigt vit igen och taket ska tjäras. Det är en fin kyrka. Ringde morsan och sa till henne att slänga på kaffet så det skulle vara klart när vi kom. Vi fikade ute på altanen. Mamma hade varit riktigt duktig och hela trädgården var fixad efter vintern. En annan har inte ens börjat med trädgårds arbetet. Efter vårt besök åkte vi och handla korv som vi skulle grilla innan det var dax att åka till Tullinge och titta på när Liam spela fotboll mot Stuvsta. Jonny och Rasmus kom lagom till grillningen. Dom kom direkt från Arlanda där han lämnat av Ebba och hennes mormor som skulle flyga upp till Jokkmokk. Dom hängde med till matchen och jag fick åka i en riktig bil dit. Jag bara älskar Jonnys Dodge Ram, ljudet från motorn kan få igång vem som helst som gillar riktiga motorer. Liams lag kämpade tappert men det var inte deras dag och det blev en förlust, 1-2 blev det. Men det är bara nyttigt att förlora ibland, dom måste få känna på hur det känns vid förlust. Killarna var väl inte dom gladaste efter matchen men vem skulle vara det.

Vi har haft ett kanonväder hela dagen. Solen har varit framme och värmt oss. Mycket frisk luft har det blivit. Sandra och tjejerna har fått en del matnyttigt om släkten och jag har visat dom en del ställen i Sorunda där våra förfäder har bott. Många härliga skratt har vi fått. Efter denna härliga söndag är jag helt slut och så det blir tidigt i säng.

Jerkan.

Är nu så mycket bättre så jag ser fram emot en dag på jobbet i morgon. Nattsömnen har det varit si och så med. Har i alla fall fått sova ca. tre timmar. Ska försöka att sova en timme eller två under dagen, om det nu går att somna. För det är ju så med mig att när jag kan och skulle behöva sova, så fungerar det bara inte. Kanske jag får sätta på teven, för det brukar vara ett bra sömnmedel.

När jag satt och läste morgontidningen såg jag att Jerkan är tillbaka i stan och att det fanns biljetter kvar till hans "Jerry the farewell show". något som vi trodde att vi missat då det var slut på biljetter då vi var in och kolla för ett bra tag sen. Han har varit ute i vårat avlånga land på turne och jag trodde inte att han skulle tillbaka till Stockholm. Men se vad fel man kan ha. Nu har jag i alla fall lyckats få biljetter och den 10 maj blir det av. Tänk vad glad gubben kommer bli när han kommer hem och få se biljetterna. Han som har tjatat om denna showen.
Man kunde även boka middag, tänkte det kunde vara något. Tur att man kunde se menyn, för den tilltalade inte mig, så middag får vi äta i stora staden innnan showen börjar.

Gokväll.

I måndags var jag hos optikern. Och som jag trodde blev det ett dyrbart besök. Linserna fick ny styrka och glasögonen var jag tvungen att förnya, precis som jag trodde. Men en bonus fick jag allt, ett par extra glasögon ( helt gratis) som jag la till 600kronor för att få som solglasögon. Jag har progressiva glasögon så det ska bli skönt med progressiva solglasögon. Min vanliga optiker som jag alltid gått till kommer säkert att bli besviken, men vad gör man. Hon har inte linser och jag kan ju inte gå på två ställen för att göra henne glad. Och hos henne skulle jag bara få ett par glasögon för samma pris som jag fått hos min linsoptiker. Kan säga att valet var lätt.

I natt har jag knappt fått en blund. Hade en sådan värk som höll mig vaken. Fick stanna hemma från jobbet då jag gick dubbelvikt. Ringde läkaren och hon var ganska säker på att jag har ett fått gallstens anfall. Hon skrev ut värktabletter som jag kunde hämta ut om jag skulle behöva. Anfallet skulle säkert gå över av sig själv. Men blir det värre eller om jag får feber ska jag genast åka in till akuten. Men som hon sa, så brukar det gå över av sig själv och jag tycker att det blivit lite bättre. Inga tabletter har jag hämtat ut och fick även ett par timmars sömn på eftermiddagen. Ska inte äta för fet mat, ägg, päron, äpplen eller vindruvor. Hon berätta också att man kan ha sådana här anfall utan att man märker av det. Vanligt var det också om blodfettet var förhöjt. Jag äter medicin för just högt blodfett och undra om jag skulle behöva kolla det igen, men det tyckte hon inte, då jag tog prov på det i början av året och snart ska till diabetessköterska. Hon skulle säga till sköterska att ta ett nytt prov då jag ska till henne. Nu hoppas jag att det blir ännu bättre i morgon så jag kan jobba på lördag.

Ska nu hoppa i säng och hoppas på att få en hel natts sömn.

Vecka 16 har tagit sin början.

Måndag, vecka 16, min lediga måndag. I natt har det varit plusgrader ute och när jag klev upp vid femtiden i morse stod termometern på +6. Härlig tänkte jag, och skulle ge mig ut till brevlådan och hämta morgontidningen. Öppna ytterdörren men den stängdes lika snabbt, för inte var det någon värme. Det blåste och säkert var det minusgrader i blåsten, brrr. Gubben fick hämta in tidningen när han stack iväg till jobbet. När han drog så gick jag ut på altanen på baksidan för att se vad termometern där visa. Den visa +6, så inga minusgrader här inte, även som om det kändes så. Under tiden som jag gick från köket ut till altanen hade det börjat regna, inte något störtregn utan mer ett duggregn, men ändock ett regn. Min lediga dag började med frysa, så nu har jag krupit upp i soffan under min pläd och en mugg te, det vore fasiken om jag inte skulle lyckas få tillbaka värmen i kroppen.

Mitt på dagen ska jag ner till optikern, sen ska jag väl kolla runt lite i butikerna i centrum innan det är dags att ta sig hem för att fixa middagen. I kväll blir det en sväng till svärmor som nu har fått sin diagnos. Hon har liksom min mamma alzheimers. Det är en stor skillnad på sjukdoms symptomen hos de två damerna. Svärmors sjukdom har gott långt innan hon fick diagnos medans mamma sökte utredning för sjukdomen och på så vis fick bromsmedicin i tidigt stadium. Nu har svärmor fått bromsmedicin men jag tror att det mer är för att lugna henne än att det ska bromsa upp sjukdomen som har gått väldigt långt. Hur som helst så ska vi till henne och jag får ringa och påminna henne om det.

Jag jobbar hårt med mitt släktträd, skulle behöva en hel vägg att skriva upp alla mina förfäder. Jag använder ett program på datorn för att föra in alla jag hittar men tycker inte jag får en helhets bild över trädet. Lätt att glömma en gren eller två. Men jag ska inte ge mig utan kör envist vidare. Drömmen är att hitta alla och då menar jag alla föräldrar, deras barn och barnens familjer o.s.v. Jag har kommit en bra bit på vägen dit och ska göra mitt bästa med den drömmen. Som tur är hittar man en hel del spännande saker på vägen. Ska rita upp ett mindre träd till min faster som tack för all hjälp jag fått av henne. Tror att hon nöjer sig med sina föräldrars led neråt. Vet att hon kommer att tycka det blir spännande att höra vad jag hittat. Så fort det trädet är färdigt och det blir en vacker dag ska jag åka till henne och hon ska få bjuda på fika i hennes härliga trädgård.

Ska väl hoppa in i duschen för ett sista försök att få upp värmen i kroppen. Ha en bra måndag.

Ett säkert vårtecken.

Vart är den sol som dom pratat om hela veckan??? Inte skiner den över oss, här är det mulet, grått och trist. Hade ju tänkt mig att grilla idag men inte vill jag grilla om inte solen tittar fram. Får avvakta och se om den tittar fram till eftermiddagen. Jag har sett ett säkert vårtecken, en massa hundskit på vår tomt har kommit fram där snön har försvunnit. Får se hur lång tid det tar för hundägaren att få bort det. Jag vet vem det är och det är likadant varje vår. Hundägaren brukar passa på att ta bort det när vi inte är hemma. Jag kommer att ta upp det i år igen med ägaren för jag tycker inte det är okej att dom släpper ut hunden så den kan springa runt på andras tomter och göra i från sig. Har man hund får man klä på sig och ta med sig hunden ut på en promenad och inte bara öppna altandörren och låta hunden sticka iväg helt själv.

Vi firade Sandra igår på hennes 30-årsdag. Hon ville inte ha något större firande då hon är gravid och sen tycker hon att det inte är något att fira. Hon säger att varför fira att man blir äldre och om man ska fira kan man ju lika gärna fira att man fyller 29 år. Förstår vad hon menar, men vi firade henne i alla fall. Vi hade en trevlig eftermiddag hemma hos henne. Felicia var på barnkalas hos sin bästis och Liam var på fotbolls cup i Zinkensdamm. Emilia var ensam och tycktes trivas med det. När Liam kom hem var det med ett stort leende på läpparna och stolt visa han upp en guldmedalj som han hade hängande runt halsen. Hans lag hade vunnit sin cup och han hade stått i mål nästan hela tiden. Synd att cupen spelades på Sandras 30-årsdag och vi inte kunde vara med och heja på laget. Men säsongen har bara börjat så vi kan se fram emot många fotbolls stunder med "Pappas pojkar". Felicia kom hem lagom för att vinka av oss, hon såg lite pillimarisk ut så man kan ju undra vad som hände på kalaset. Hon sa  att dom haft det roligt och det hade dom säkert haft det.

Hade tänkt oss att titta på film på kvällen. Jag har köpt Hobitt och såg verkligen fram emot en filmkväll. Men icke sa Nicke, vi var alldeles för trötta för att se på den. Är det åldern som gör att man är helt utpumpad när kvällen kommer eller kan det vara vädret som tar på krafterna? Hur det än är så upplever jag det väldigt jobbigt att jämnt vara trött.

I morgon ska jag till optikern och kolla synen, nya linser ska beställas. Den här gången åker jag nog på att byta ut glasögonen också. Suck, pengarna bara rullar iväg. Det är inte billigt att ha dålig syn. Bara glasögonen kostar runt 8000:- . Men det är bara att gilla läget och vara glad att man inte är blind.

Nej, det här duger inte, sitta framför datorn när det finns en hel del annat att göra. Får sätta fart med lite hemmasysslor nu. Ha en trevlig söndag och hoppas solen skiner där ni är.

Guld.

Liam spelade en fotbolls cup igår på Zinken och hans lag vann guld. Vi fick se en glad och stolt kille.

Emilia

Emilia fick sin nya tröja och så här fin blev hon när hon prova den.

Nya blommor.

Har inköpt mig nya blommor till köket. Nu får vi se hur länge jag klarar av att hålla dom i liv.

April.

April månad är här och har varit det i sju dagar. Våren gör tappra försök att sopa undan vintern men jag är beredd på att bakslag. Har i alla fall hängt av mig min vinterjacka och en nyinköpt vårjacka har åkt på, bytt ut mina vinterstövlar mot högskaftade läderstövlar med klack. Men vinterjackan hänger kvar i hallen för att snabbt rycka in och likaså vinterstövlarna. Lika bra för något bakslag blir det, var så säker. Valborgsmässoafton kan det ju vara snöstorm och kallt, har hänt förr. Idag har vi sol och plusgrader, när jag klev upp var det nollgradigt men plusgrader blev det fort, nu har vi 5 hela plusgrader. Vårkänslorna infinner sig snabbt och längtar tills vi kan grilla och äta ute på altanen. Tänk att komma hem efter en dag på jobbet och få laga middagen på grillen och sedan sitta och inta det grillade på altanen. Det är inte helt fel och snart, snart är vi där.

Om sex dagar fyller min minsting 30 år, inte klokt vad tiden går fort. Tycker inte att det är så längesen hon var liten. Själv känner jag mig inte äldre än 25, men måste inse att jag 53 med barnasinnet kvar. Det är ju tur att jag fått ha fått ha barnasinnet kvar, för hur tråkigt hade inte livet varit utan det. Min "minsting" och jag är mer som kompisar än mor och dotter. Lika tokiga är vi och samma humor, mor och dotter är vi nog mest när det är något problem som ska lösas. Många gånger är det hon som är den starkare av oss, som den sista tiden med pappa. Jag har så svårt med svårt sjuka människor. Vid våra besök hos pappa var det hon som pysslade om pappa och stöttade mig så jag inte rasade ihop. Även när pappa dog var det hon som var den som stöttade mig och såg till att jag klarade av begravningen och allt runt den. Alltså en dotter att vara stolt över. Visst hade jag gubben och alla andra runt mig men Sandra var den som jämt fanns med.

Har en ledig dag idag och mycket som ska göras. Lika bra att sätta fart. Ha en trevlig söndag.