tisdag 11 maj 2010

Vad ett mail kan få igång tänkandet.

Sitter ute på altanen och myser. Solen skiner fortfarande och har gjort det hela dagen, fåglarna kvittrar och Rocky kör sin repertoar. Så här skulle man ha det varje dag när man kom hem från jobbet. Men det kommer väl snart en sommar och då kan man i stort sätt bosätta sig här ute.

Fick mail från min bror i Norge. Dom hade också likadant skitväder som oss. Lång vinter med mycket snö. Ingen vår att skryta om, och går precis som mig och väntar på sommaren. Långa kalla och snörika vintrar är han van vid. Men han är inte van vid att våren inte infinner sig. När jag läste mailet fick jag sån lust att dra upp till han och hans familj. Men det är alldeles för långt så jag får ge mig till tåls till nästa sommar. Men det hänger mycket på väder över vintern. Ska man åka dit måste man nästan ha fem veckors semester för då ska man även hinna med Nordkapp. Det är ju en liten bit emellan ca. 150 mil. Men det är helt klart värt resan. Vackrare natur får man allt leta efter. Och dyrt som attan är det. Tänk att vi reser ner till kanarieholmarna för mycket mindre pengar. Och då har vi lägenhet plus mat inbakat. Åker vi till Norge så har vi gratis husrum och i stort sätt även maten gratis. Ändå så blir det ca 10 000 kronor dyrare. Åter till saken. Nordkapp vill vi inte missa, vill ju träffa alla kusinerna och moster. Har massor av fina minne där i från. ( Ska lägga in lite bilder senare). Sen har vi en dröm att ta Hurigrutten ner till Bergen. Skulle vara så roligt att se nästan hela Norges kust från Hurtigrutten. Egentligen ska man åka på senhösten, då skulle vi hinna med att se späckhuggarna. Hahahahaha, det är så mycket som jag skulle vilja göra på nästa resa till Norge så fem veckor räcker inte. Närmare tio veckor skulle nog behövas och en hel del pengar. Men med släkten där och deras känningar så blir det bra mycket billigare än vad vanliga turister behöver betala. Men det viktigaste är nog att jag har chans att åter träffa min bästis från tonåren. Min bror känner henne och vet var hon och hennes familj bor. Hennes mamma flytta upp till Lofoten när vi var i sextonårs åldern. Och Maria har tydligen också flytta efter. Världen är bra liten. Undra om Maria förstår att det är min bror hon känner. Hon vet att jag har en bror där, men hon vet inte hela hans namn och inte heller hur han ser ut. Vi är inte uppväxta tillsammans. Historien är lite invecklad för att ta det här och nu. Men hur som helst skulle det vara roligt att överraska henne med att bara stå utan för hennes dörr. Min bror tycker att jag ska skicka ett brev, men det blir så konstigt tycker jag. Det är bättre att bara träffa på varandra. Hahahaha, jag är en liten fegis.

Ska nu gå in för det börjar snabbt bli kyligare här ute.

Inga kommentarer: