En fin dröm.

Satt på altanen och hörde på fågelkvittret, helt plötsligt hör jag en mansröst. En röst som kommer långt ifrån, en röst som pratar i en mikrofon. Försökte att höra vad han sa men hörde inte riktigt allt. Några ord här och där. Till slut förstod jag var rösten kom i från. Det är ju 10 mila på F18 och det var där ifrån rösten kom. Dom starta tydligen tidigt på morgonen. Om jag nu hörde så bra ( det är ju bra långt dit här ifrån) så hur mycket ska inte Sandra då höra som bor precis brevid. Kan bara önska lycka till med sömnen om hon vill ha en sovmorgon.

Jag har sovit riktigt bra i natt. Känner mig som en ny människa idag. Jag somna först i soffan. Skulle bara kolla lite på hockeyn efter att jag stängt av datorn igår kväll. Men somna i stort sätt med en gång. Sov ett par timmar, vakna till och bestämde mig att ta mig upp till sängen. Efter jag gjort allt som måste göras innan jag kunde hoppa i säng var jag pigg igen. Tänkte att nu är det kört, nu blir det en lång vaken natt igen. Tog min bok och börja läsa men det blev inte många sidor lästa innan ögonen gick ihop igen. Jag hade en sån fin dröm. Jag och pappa satt ute på "lilla nordkaps klippan" ( ett ställe uppe i Honningsvåg i Nord Norge). Vi hade ett långt samtal, vi prata en hel del minnen. Pappa förklara varför vi som barn inte fick klättra upp på denna klippa. Han titta mig i ögonen och sa att jag måste lova att aldrig mer klättra upp på denna klippa. Vi sitter och myser där som vi hade all tid i världen. Pappa börja berätta om en annan värld, en värld där det inte finns något som heter tid. Man har det bra där. När jag kommer dit säger han, kommer jag kunna röra mig och gå långa promenader. Jag kommer att träffa farmor, farfar och mina syskon som redan är där och väntar på mig. Dom har förberett allt för min ankomst. Du ska inte vara ledsen Kathrin, vi kommer att träffas igen, där i den andra världen. Under tiden jag väntar på att få träffa er som jag lämna här ska jag förbereda för eran ankomst. Ta hand om din familj och mamma. Vi ses igen. Sen försvinner han in i dimman som lagt sig över havet. Medans hann försvinner upprepar han, vi ses igen. När jag vakna känner jag ett stort lugn. Tänkte att det är kanske är pappas sätt att ta farväl. Men det är nog mest så att min hjärna hade stora rensarnatten. Det finns ju en massa som ska bearbetas och sorteras. Hur som helst så var det en fin dröm och den har gett mig ett lugn. Allt känns så mycket bättre just nu.