Vi fann en jättefin plats.

Har fått en del gjort idag. Vi var på kyrkogården för att hitta en gravplats till pappa. Det var lättare än vad jag trodde. Vi behövde i springa omkring över hela kyrkogården som jag trodde vi skulle behöva göra för att bli nöjda. För att vara ärlig så tog det bara max fem minuter att hitta det vi ville ha. När man står med ansiktet mot graven ser man Sorundas fina kyrka och vänder man ryggen till så har man en utsikt över gärden som strecker sig flera kilometer fram mot Ösmovägen. Den platsen skulle pappa gilla och någonstans där uppe sitter han nog och ler tacksamt mot oss. Det är vad jag tror. När vi åkte till kyrkogården vräkte regnet ner och när vi klev ur bilen kom solen fram. Det vart så varmt så vi var tvungna att knäppa upp våra jackor. Jag vill tro att det var farsan som fixade fram solen så att mamma skulle sluta tjata om " bara det inte regnar när vi ska gå runt på kyrkogården" hela vägen ner till kyrkan. Och kanske det var han som ledde oss till platsen han ska få sin sista vila. Jag vill tro det med. Nu kanske ni tror att jag har blivit religiös på gamla dar, fel, fel, fel. Har bara en sådan konstig känsla att farsgubben var med oss idag. Lillebror och jag kunde skämta och skratta, precis som vi gjorde innan pappas bortgång. Många grova och råa skämt blev det. Och det kändes som pappa var med oss och att han skämta och skratta med oss som förr i tiden. Nu tror ni jag blivit galen. Fel,fel, fel. Det kan vara att tröttheten och huvudvärken spela ett spratt med mig. Nu ska jag sluta att trötta ut er med mina halv-tokiga känslor och tankar.

Anki, jag måste bara berätta. Bosse beställde ett nytt läkarlexikon åt mig idag. Det skulle vara två band med alternativmedicin, hälsa, kost och motion. Fyra band om sjukdomar. Jag fatta ingenting, varför skulle jag behöva det när vi två är så duktiga på det där med läkekonsten, hahahahahaha. Finns det så mycket mer att kunna? För det kan väl inte vara så att det har kommit några nya sjukdomar den senast tiden som inte vi har hört om??? Hahahahahahaha, nu har jag fått mig ett gott skratt till idag. Fortsätter det så här blir jag väl snart inspärrad, folk kan ju tro att jag blivit galen. Jag vill tro att pappa fortfarande är med mig och hjälper mig att bli på bättre humör. Så måste det vara, för det är längesen jag skrattat, spånat och smidigt planer tillsammans med lillebror och att skrattet följt mig långt efter att vi skiljdes efter kyrkobesöket.

Vet att Bosse bara ville vara snäll när han beställde böckerna för det gamla lexikonet är över tjugo år så det är dags att köpa ett nytt. Och jag har sagt det så många gånger själv. Min älskade gubbe är bara för go.