Tänk så mycket man missar

I morse när jag vaknade var jag feberfri och jag har fått sovit hela natten utan att behöva snyta mig. Är fortfarande helt tjock i näsa men halsontet är det inte så mycket kvar av. Håller det i sig så ringer jag jobbet och friskskriver mig så jag kan jobba i morgon.

Jonny och Helena är i New York och skulle ha åkt hem i onsdags. Men planet skulle bli försenat med två dagar då det hade gått sönder. Nu kommer dom kanske iväg idag och det får vi hoppas. Det blir lite stressigt för Helena som ska på begravning i Lappriket imorgon. Hennes mamma är nere i Stockholm och passar barnen och ska också på begravningen och som det verkar så är hon beredd på att ta med sig barnen upp. Hon har bokat om sin flygbiljett tills ikväll. Sandra har erbjudit sig att ta hand om barnen så vi får väl se hur det blir. Jag skulle ha kunnat ställa upp om jag inte var sjuk och inte har min jobbar lördag imorgon. Hoppas allt löser sig. Visst låter det skönt med ett par dagar extra i New York, men kan tänka mig att dom två har varit lite nervösa. Bägge är egna företagare och sedan begravningen gör säkert att det inte precis gör att man kopplar av.

Denna vecka har det tydligen varit fint väder, jag missade allt vad väder heter under tisdagen o onsdagen då jag i stort sätt låg till sängs. Igår märkte jag givetvis av att solen sken och idag lika så. Tänk vad mycket man missar när man är sjuk. Obamas Stockholms besök har jag helt missat, inte så viktig kanske men det är ju en historisk händelse som gick mig helt förbi.

Nu ska jag sätta mig ner och bläddra i min kokböcker, matlusten har kommit tillbaka. En smarrig middag ikväll skulle sitta fint. Ska överraska gubben med att han slipper stå vid spisen idag, hahahaha. Är jag så här pigg som jag är just nu så behöver han endast köra mig ner till centrum, handla kan jag göra själv. Måste även till apoteket och fylla upp medicinskåpet, nässpray, värktabletter börjar ta slut. Efter en vecka med full service ska det bli skönt att komma i gång igen.
Ha en bra fredag.