söndag 15 september 2013

Söndag och det är höst i luften.

Nu på morgonen har det varit kylig ute, det är höst i luften. Solen gör tappra försök att värma upp luften och sakta men säkert så stiger temperaturen. Igår var vi på 6-års kalas och vi satt ute och fikade, i alla fall dom flesta. Det var en strålande dag och det var faktiskt för varmt ute så jag fick gå in för att kyla ner mig. Träffade alla mina älskade barnbarn, Sandras svärmor från Småland var upp för att vara med på kalaset. Såg för första gången Milles systers dotter Agnes, hon har samma fina blåa färg på ögonen som Emilia. Vi hade en fin eftermiddag tillsammans. Jag led med min son som har samma problem med ryggen som jag hade. Han blev skadad när han krockade med en traktor. Vet hur förbannat ont det gör när diskbråcken buktar in mot nerverna. Han har lidit av det en längre tid och jag sa till honom att det är bara att börja promenera och gå till en sjukgymnast o lära sig en del övningar. Han har varit hos läkare och han har gjort magnetröntgen så nu blir det sjukgymnast. Det värsta med diskbråk är att det tar så lång tid att läka och att man aldrig kan sluta med alla övningar man får av sjukgymnasten. Men vad gör man inte för att slippa att ha ont, en ganska enkel sak att hålla igång med träning. Övningarna man får av sjukgymnasten är inte ansträngande utan mer att få det att sätta sig i ryggraden och göra dom helt automatiskt. Många övningar kan man göra när som helst, t.ex när man står i en kassa kö, lagar mat eller tittar på tv.


Barnen fikade inne och det här är Felicia, Moa och Liam.


Emilia även kallad "Lill Emil" och Elias är givetvis med.


Vi eftersläntrare fikade efter alla andra. Rasmus är lite fundersam så här i början, han hade på sig en skjorta som föräldrarna hade köpt i New York. Nästa vecka blir han två år och det ska vi givetvis fira, men det blir lite senare då han kommer att vara uppe i Jokkmokk med familjen när han fyller år.


Ebba hade som tur vad med sig sin cykel och hjälm så hon kunde visa farmor att hon lärt sig cykla. Fyra och ett halvt år gammal och redan kan hon cykla själv, det är duktigt. Hon berättade att hon ska få en ny större cykel.

 
 
Liten har blivit större, snart tre månader gammal. Alexsander höll sig vaken i stort sätt hela tiden. Tog sig en lite tupplur i moster Helenas famn, där verkade det som han verkligen trivdes. Kan det varit det norrländska lugnet som gjorde det??
 

Inga kommentarer: