Inte likt mig.

Igår eftermiddag hade jag en jobbig smärta i rygg och ben, när jag kom hem från jobbet så damp jag ner i soffan. Det brukar kännas bättre när jag sitter på ett visst sätt där. Men inte denna gång. Sandra ringde mig på mobilen och vi pratade om ett möte som hon varit på. Det ringde på vår hemtelefon och jag svarade på den. Det var en hurtig tjej som frågade efter mig och jag talade om att det är jag. Hon presenterade sig och jag frågade vart hon ringde i från. Från Bonniers bokklubb svarade tjejen. Talade då om att jag inte var intresserad, hon svarade att jag kunde väl lyssna på vad hon hade att säga. Jag upprepadeatt jag inte är intresserad, kommer samtidigt på att den här tjejen ringde förra veckan men då sökte Bosse. Jag frågar var hon fått vårt telefonnummer från. Hon säger då att jag hade handlat av dom tidigare, vilket jag aldrig har gjort och det talade jag om. Då började tjejen stamma fram en ursäkt och sa att då måste det blivit något fel. Jag var riktigt förbannad vid det här laget och vräkte ur mig en del svordomar och talade om att vår telefon står på nix telefon. Nix telefon anmäler man sig till för att slippa alla dessa telefonförsäljare och dom får inte ringa ett sådant nummer. Men vet att en del gör det i alla fall. Normalt brukar jag tack nej på ett vänligare sätt och samtidigt göra klart för den som ringer att det är ett nix nummer dom ringer och då brukar det bli en fram mumlad ursäkt. Sandra som satt kvar i mobilen fick höra sin mamma i full ilska och Bosse kom springande för att se vad som hände. Hahahaha så här i efterhand kan jag tycka att det hela var ganska komiskt. Jag går fram och tillbaka på grund att det värker så förbaskat, med mobilen i ena handen och hemtelefon i andra handen vid örat och gapar ilsket på försäljaren. Sandra som sitter i mobilen och hör hur jag går på och gubben som kommer in rusande för att se vad som händer. Sandra och jag skratta gott åt det hela och fortsatte med samtalet vi höll på med. Min ilska ebbade sakta ur kroppen och Bosse skratta åt det hela. Han tyckte lite synd om försäljaren samtidigt som han tyckte det var bra att jag sa ifrån på skarpen. Hahahaha, om jag ändå bara sagt ifrån på skarpen, det här var mer att skrika ut min ilska. En sak är säker att det är inte likt mig.