Vaknade åter till en ny dag, huvudet värkte och febern något lägre. Pallra mig ur sängen och tog mig ner till köket. Där svalde jag ner ett par pandodil zapp. Satte mig ner vid köksbordet och bara satt. Telefonen börja ringa och jag svor för mig själv, "fan, vem ringer så här tidigt". Svarade i alla fall och en pigg och glad röst kvittrade på i andra änden. Efter att jag börja fatta vem det var sa människan, men Kathrin vad du låter, jag känner inte igen din röst, är du sjuk?? Rösten tillhörde Bosses kompis, jag svarade honom att jag är förkyld och borde ta mig tillbaka ner i sängen. Han var pratsjuk och sa att han ringde för att höra med Bosse om dom skulle åka och fika någonstans, idag eller i morgon. Jag sa att jag ber Bosse att ringa dig när han har vaknat. Med många om och men säger han att jag ska krya på mig och att jag inte får glömma att säga till Bosse att han skulle ringa. När jag lagt på så tänkte jag, "herre Gud, vem ringer vid denna tidiga morgontid för att höra om dom kunde åka och fika, kan inte vara helt normalt". När Bosse klev upp framförde jag hälsningen och undrade varför han hade ringt så tidigt. Jo, sa gubben, han går upp klockan fem på morgnarna och tror att alla är uppe så tidigt i vår ålder. Ja, ja vad säger man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar