Provtagningen gick som en dans i morse. Labbet öppnar klockan 8.00 och jag var klar 07.55. Inte dåligt jobbat av tjejerna på labbet. Jag var visserligen deras första patient men ändå. Jag hann med det tåget jag brukar ta och kunde äta min frukost i lugn och ro på jobbet. Visst hade jag lite känningar innan jag kom fram till jobbet men jag behövde varken ta min choklad (som jag laddat upp med i jackfickan) eller något druvsocker. Men kanske gick allt för bra, för när jag kom hem och skulle börja med middagen såg jag i kylskåpet ett rör i en plastpåse, mitt urinprov. Konstigt att labbpersonalen inte sa något, får väl se vad läkaren säger. Hoppas att blodproverna är bra för då kommer nog läkaren tycka att det räcker.
Svärmor har varit inne på en stor undersökning av sitt huvud idag. Min svägerska var upp igår till svärmor och hittade som tur var papper som var undanstoppade på ett konstigt ställe. Papprena var en kallelse till HS och medföljande papper skulle fyllas i av anhöriga. På väg till HS säger min svärmor till svägerskan, "undra hur många hål jag har". Hon hade glömt att det var huvudet som skulle undersökas och trodde att det var till tandläkaren hon var på väg till. Undersökningen är i alla fall klar och nu är det bara att invänta svaren. Men vi vet ju egentligen hur det ligger till. Och dom senaste dagarna har allt blivit än värre. Usch, vad allt är jobbigt och tråkigt just nu. Men vi får helt enkelt ta en dag i taget.
1 kommentar:
Ja, det är inte roligt när våra gamla nära och kära blir virriga. Förstår att det är svårt och mycket oro, blir det oxå.
Kraaaam
Skicka en kommentar