Varför kan inte alla få vara lyckliga.

Har börjat läsa en arbetskompis blogg. Tjejen ifråga är en jätte gullig och mjuk tjej. Hon har det tufft sen drygt ett halvt år tillbaka. Pappan till hennes son är en riktig skitstövel. Han verkar vara en omogen och egotrippad typ. Familjen har alltid kommit i sista hand. Kompisar och andra tjejer sätter han i främsta rum. Strax efter det tog slut mellan dom så upptäcker hon att hon var gravid igen. Hon tog beslutet att föda fram barnet som är beräknad att komma i början av december. Pappan har inte gjort annat en jävlats med henne under hela graviditeten. Men jag tror att han har varit elak sen dom blev ihop och det är jag inte ensam om. När jag läste hennes blogg ikväll blev jag så ledsen över att hon mår så dåligt. Skulle bara vilja åka över till henne och krama om henne. Om man bara kunde hjälpa henne på något sätt. Hoppas att vi hinner att prata på jobbet nästa gång hon jobbar. Måste höra hur hon har det egentligen. Vi två har alltid pratat öppet med varandra. Jag får börja där så får vi se hur det går. Som tur är så har hon en egen familj som bryr sig. Men jag är orolig ändå. Den här tjejen och jag har pratat mycket när det har stulat för henne. Vi har även haft det roligt tillsammans. Hoppas att allt ordnar sig för henne. Och att hon blir glad och lycklig igen.