måndag 11 mars 2013

Måndag.

I natt var det riktigt kallt, termometern stod på -17 grader när vi gick upp i morse. Jag fick mig en köldchock när jag gick ut för att hämta in morgontidningen. Tidningsbudet måste haft stora problem med kylan för han kom inte förrän efter sju. Eller så är det så enkelt att han satt i system att dela ut tidningarna så sent som möjligt. Jag börjar bli trött på att inte få tidningen i tid och ska nu ringa och klaga, blir det ingen bättring så får jag väl säga upp morgontidningen. Inte för att jag vill det då jag vant mig med min lugna tidningsstund i ett tyst hus, alldeles för mig själv. Jag bara älskar den stunden och behöver den den så väl. Men kommer inte tidningen i tid så kan jag lika gärna ersätta tidningen med en bok, kommer säkert att funka lika bra.

Måndagen har snart gått och värsta dagen i veckan  är snart ett minne blott. Jag hatar måndagar eller åtminstone varannan måndag. Min lediga måndag är helt okej, det är en dag jag gör precis som jag vill. Och på tal om måndagar, idag har fjärde lektionen kommit på min kurs. Har fått en del uppgifter som ska göras. Roliga sådana och en klurig övning. Bara att hugga tag i uppgifterna. Har bestämt mig för att ta fortsättningskursen också. Det är bara att erkänna att det här är min grej och fattar inte varför jag inte började med detta för många, många år sedan, på den tiden som farmor levde. Tänk så många berättelser hon hade kunnat berättat. T.ex om min favorit anfader som jag kallar för Gotte men som hette Johan. Johan var farmors farfar och han bodde på deras gård fram till hans död. Gården hade varit hans men då farmors far gifte sig tog han över gården (precis som han hade tagit över den efter sin far) och Gotte bodde kvar tillsammans med farmors familj. Hade varit roligt att hört vad hon hade att berätta om sin farfar. Nu får jag ta vara på mammas berättelser som många gånger är riktigt spännande då hon har många minnen från andra världkriget i Norge.

Nej, tiden går fort och jag måste börja så smått med mina övningar, så ha en bra måndags kväll.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag gillar inte denna hemska kyla.
Men vi får vara glada så länge som det är barmark

Kathrin sa...

Kanske det kan vara något med Västerhaninge som gör att vi inte gillar kyla. Är född och uppvuxen i Västerhaninge. Lite synd att kalla det för barmark för här är det både snö och is, fläckvis är det en antydan till barmark men inte mer än en antydan.