torsdag 6 oktober 2011

Diskbråck eller inte diskbråck......

Igår var jag till min läkare. Hon trodde inte att jag hade diskbråck för jag kunde gå på tå och häl. Men samtidigt sa hon att det kan ju vara det. Vi ska vänta en och en halv vecka och se om det blir bättre, om inte så skickar hon in en remiss för magnetkamera undersökning. Fick i alla fall värktabletter som jag kan ta vid behov. Dom är beroendeframkallande så man får ta det lugnt med dom. Jag är inte mycket för mediciner så dom kommer jag bara att ta när det är som värst som typ när jag måste vara ute bland folk. Ska fortsätta att jobba halvtid månaden ut. Hoppas nu att det kommer hjälpa med mina besök hos sjukgymnasten. Dom kan ju göra underverk har jag hört. Det fungerade när jag fick tennisarmbåge och med en del bra övningar som jag nu kan använda så fort jag känner det lilla minsta i armbågen, håller jag värken borta från armbågen. Och om jag räknar efter så är det fem år sen jag gick hos sjukgymnasten för den åkomman. Ja, tiden går fort och snart är det fem år sen jag hade denna rygg och ben värk. För det hoppas jag verkligen att den har försvunnit då och att jag har fått en riktig diagnos.

Var ner till apoteket efter jobbet igår. Hade en sån där intensiv värk och vi skyndade oss så fort det bara gick upp till parkeringen. När vi kliver ur hissen ser jag Sandra stå där med en cigg i munnen. Det har varit och är fortfarande tufft för henne. Jag haltar fram till deras bil och frågar henne hur allt hade gått under dagen ( det händer en massa jobbiga saker varje dag för henne), hinner knappt få ett svar av henne förrän bildörren far upp och ut kommer Liam som skjuten ur en kanon. Han springer fram till mig och slänger sig i min famn och bara kramar hårt, hårt. Det kändes så skönt att se att han var hemma hos Sandra igen efter ett par tuffa dygn. Orkar inte just nu skriva om allt som händer runt omkring deras liv just nu. Men Sandra är en stor kämpe och Liam lika så. Och snart kanske dom och vi också kan lägga allt det hemska bakom oss.

Klockan tickar på och det har blivit dags för frukost. Ha en bra dag.

1 kommentar:

Livsnjuterska sa...

Härligt att du fick andra värktabletter och hoppas att de hjälper dej.
Hoppas att allt blir bättre för Sandra vad det nu än är.Men kan förstå att det handlar om Liams pappa.

Kraaaaaaaaaaaaaaaam